Jag känner mig som en popped balloon. Vi gick som sagt på mässan One Life på Olympia och där jag hade hoppats på inspiration och nya ideer kände jag mig bara tillplattad. Som jag sa till Mark på vägen dit, mitt problem är att det finns för många coacher och för få kunder. Coaching har liksom inte slagit än på samma sätt som andra områden.
Jag hade hoppats på att finna företag på mässan som funkar som agenturer för coacher, dvs de är ett brand name som drar in stora kontrakt och sedan jobbar man som konsult för detta företag. Men icke. Allt som fanns om coaching var antingen coach training eller så kallade one man bands.
När jag först började fundera på det här med Life Coaching var jag väldigt realistisk och mitt mål var inte nödvändigtvis att jobba enkom som coach. Sedan har jag blivit mer och mer taggad och skruvat upp förväntningarna och börjat filosfera mer och mer på att jag faktiskt vill byta helt och inte jobba som sekreterare/assistent alls.
Nu vet jag inte. Jag tror jag är tillbaka till att jag kör vidare som sekreterare, går kursen och blir accrediterad som Life Coach och sedan kör jag Life Coaching vid sidan av mitt dagliga jobb. Det blir som en dyr hobby. Dyr för att jag kommer betala £4000 för kursen men jag vet inte om jag nånsin kommer komma till en situation där jag faktiskt kan ta betalt för mina tjänster. Nåväl, jag får väl se det som personlig utveckling för mig. Jag är intresserad och tycker att det är roligt, och så får vi se vart det leder.
Sen stötte jag på problem med min hyresgäst. Jag har två månaders uppsägningstid men min köpare vill ha tillgång till lägenheten den dag vi har completion vilket beräknas till 12 April. Det betyder att jag ger henne 6 veckor istället för 8. Jag erbjöd henne därför 4 veckor gratis boende, men hon tvärvägrade. Med tanke på att hon med lätthet kan hitta en ny lägenhet inom 3 -4 veckor var jag övertygad om att hon skulle gå med på det. Vem vill inte bo gratis en månad liksom?! (Hon betalar £600 så det är hyfsat mycket.)
Men nej. Det var ingen diskussion om saken. Hon sa bara “Non.” (Hon är fransyska.) Jag försökte förklara min situation, dvs i och med den fallande marknaden vi har just nu i England så är köparen i en strong position att droppa priset dan innan completion och vad ska jag göra då liksom? Visst, det finns fler köpare, men i och med att lägenheten är som den är behöver jag en speciell sorts köpare; någon som kan ta osäkerheten med att vi är mitt i processen att köpa freeholdet vilket innebär att en räkning på vad som helst mellan £5000 – £15000 kommer komma när som helst inom 6 månader till 2 år. Någon som har råd att renovera den från topp till tå, re-wiring, ny centralvärme, nytt kök, nytt badrum osv osv.
Nåväl. Inte mycket jag kan göra åt saken. Om köparen droppar priset får jag väl besluta mig för då hur jag ska göra. Och har jag tur flyttar hon ut tidigare. Hon har ju lagen på sin sida så det är inte mycket jag kan göra.
Anyway, dags att lägga sig i Mark’s knä i soffan.
